4 år efter alla andra

_DSC036511_DSC035611

Nu är jag väl ungefär fyra år efter inredningstrender, men i helgen skruvade sambon ihop denhär stegen! Jag fick vara med om det roliga (välja ut tre höstörar, tvätta av dem gammalt hö och fågelskit och bestämma var vi ska såga). Själva sågandet och skruvandet överlämnade jag gärna till någon annan. Men nu står stegen alltså i sovrummet, bredvid krogstolen som jag lånat från Kantlax. Och bomullsbollarna får lysa hela dagarna eftersom det aldrig slutar vara gråmulet och trist utomhus. Nu längtar jag bara efter julgardiner och att hitta en fin taklampa till sovrummet.

Annonser

5 dagars ledighet och poddlistan

Vi har haft radiotystnad och hängt på Bergö i fem dagar jag och Johannes. Det är kul att vara så nära släkten, men lite jobbigt att det är så många kilometer mellan oss vanligen, jag vill ju spontanträffa folk på en kaffe och inte behöva planera och packa klädväskor innan. Medan jag hängt på Bergö har jag läst åtta graduböcker (eller gradu och gradu, man vet ju inte om de är relevanta före jag har läst dem, så kanske fyra vettiga böcker som jag kan ha nytta av) och så har jag tänkt en hel del på hus. Jag är ju ändå 25 och har en bebis så jag känner att det är dags att tänka på sånt. Men klokare har jag inte blivit. Risken (chansen) finns väl att vi helt enkelt stannar kvar i vår lägenhet för alltid. Sen funderar jag mycket på om de dagar jag är på Bergö själv med Johannes och min sambo får egen tid… Innebär det att jag kan ta ut lika många dagar ensamtid senare? Hittills har jag väl skrapat ihop 3 veckor, passligt till en Thailandsemester ju.

Sen har jag lyssnat på en hop podcaster. Perfekt bakgrundmusik när jag gör hjärndöda saker som sammanställer excellistor till gradun. Senaste veckan lyssnade jag på dessa:

Författarpodden

Ted & Kaj

Veckans bläcka

Mellan raderna

Wollin & Wollin 

Alla var bra, och nu väntar jag bara på nya avsnitt.

8 månader!

Nej men åttamånadersdagen både kom och gick! Senaste månaden har involverat en första längre barnpassning (där han inte ens brydde sig att vi föräldrar var borta) och att äntligen få flytta över till en stor säng. Dessutom riktigt fasta rutiner och en sovstund på dagen som ofta räcker i tre timmar.

Storlek: rådgivningsbesöket på 8+1 gav en vikt på 10,34 och en längd på 70,7 cm.

Klädstorlek: 80 och 86.

Utseende: jätteleende! Emma sa att Johannes liknar på Jimmy mer och mer, så jag får väl lita på att hon har rätt även om jag själv inte riktigt ser det.

Humör: Jätteglad och nöjd för det mesta, men blir JÄTTEupprörd på nätterna när han vaknar och ska ha mat genast. Blev också upprörd när läkaren på rådgivningskollen försökte kolla hans höfter. Och så börjar den egna (envisa) personligheten komma fram.

Äter: morgongröt, mixade rotfrukter & kött till lunch (ofta mixat malet kött, men också fisk slinker ner), fruktburk till mellis, grönsaker till middag och kvällsgröt. Nu har vi introducerat konceptet lite vatten i mugg efter maten eftersom han vägrar amning och ersättning mest hela tiden. Han är jättematglad och äter vad vi än har på skeden, och han slutar aldrig gapa hur mycket mat vi än ger honom.

Tycker om: att sitta på golvet, bollar, sina babblarna-figurer (speciellt att tugga på dem), när jag dansar med honom i famnen till Miss Lis låt Ba ba ba.

Tycker inte om: när halvobekanta människor kommer för nära för fort.

Övrigt: Började sitta upp 7 mån + 14 dagar och har de senaste dagarna börjat ta i saker och ställa sig upp (speciellt i spjälsängen). Och nu är fyra tänder längst fram i övrekäken på väg ner.

_DSC019210

Speglar har blivit en stor favorit. Nog har han kikat på dem tidigare, men nu är de ännu mer intressanta. Under vem dendär krabaten är på andra sidan tycks han tänka och så ler han stort.

varje dag är gradudag

Tisdag och jag sitter framför två datorskärmar och försöker sammanställa gradugrejer i excelfiler. Om jag inte skulle vara osminkad och ha vått hår skulle jag införa en graduselfie varje dag (direkt kopierat av Lite skrik och hennes kyrkpressenfie)

Det är svårt att sitta i ett litet rum och försöka läsa vetenskapliga texter när en hör hur bebisen härjar runt och skulle vilja busa. Ibland kryper han ända fram till dörren och kikar in och hälsar på. Det går sakta framåt (men framåt i alla fall!) på gradufronten. De böcker och artiklar jag behöver finns 400 kilometer bort och vr har dragit in någon tågresa så det är svårt att pussla fram en möjlig resplan som inte tar mer än tre dagar i anspråk. Jag kollar tågtider, bläddrar i kalendern och kommer inte fram till någonting överhuvudtaget. Det är väl nu pusslandet börjar. Tänk sen när det kommer jobb, fotbollsträningar och musiklekis med i bilden!

Att hitta tillbaka till sin garderob

Sakta men säkert börjar jag använda kläder som jag inte använt på minst ett år. När jag blev gravid packade jag ner stora delar av min garderob för att undvika att jag plötsligt en dag skulle stå med jeans vid knävecken och att byxorna inte gick att dra upp. Långa toppar, låga jeans och koftor lämnade jag kvar i garderoben och använde både under graviditeten och nu sen under amningen. Och jag är så trött på dem. Jag har inte tidigare tänkt på hur mycket minnen det sitter i kläder, men alla kläder jag hade under graviditeten påminner mig om illamående osv. Dessutom har ju förstås min kropp förändras mycket och inga kläder passar längre på samma sätt som de gjorde innan graviditeten.

_DSC031211

Men nu har jag börjat packa upp lite kläder som varit nerpackade. Bland annat mina favoritights från Spanien som ser ut som en blandning av indiantält och julafton. Det är ett litet äventyr i vardagen att klä på sig gamla kläder och jag bara längtar tills jag får packa undan amningstopparna (helst skulle jag vilja elda upp dem, men det känns ju väldigt oekologiskt och oekonomiskt).

Och vet ni vad jag gjorde förra veckan? Jag köpte nya kläder. Nya som i nya från klädaffärer. Ni vet ju att jag förespråkar återvinning och second hand-shopping. Och stora delar av min garderob kommer från loppisar. Men det är ju så att kläder som använts av någon annan formas enligt någon annans kropp. Någon annan som kanske har lite större bröst, kortare ben, eller en dålig ovana att dra i tröjärmarna så de börjar se ut som trumpeter. Nya kläder, direkt från en klädaffär, har inte tvättats otaliga gånger, har inte formats efter någon annnan kropp. Nya kläder töjer sig enligt din kropp och dina ovanor.

Och vet ni vad jag köpte? Toppar med spagettiband! Det kändes som om jag var fjorton igen.

maffigaste chokladmuffinsen

2015-10-14-1157_561e2708e087c31aabd8f6b7

I fredags bakade jag chokladcookies fyllda med hallonmousse och toppade med hasselnötsfrosting. Det var sååå gott om en åt en halv och det blev alldeles för mycket om en försökte pina i sig en hel. ”Cookisen” blev absolut som chokladmuffins så nästa gång skulle jag antagligen göra dem i hallongrotts-formar så att de skulle bli mycket mindre och därmed möjligt att äta en hel.

Så här gjorde jag:

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa ihop 175 g smör och 2,5 dl socker så att det blir poröst. Tillsätt 1 ägg och 1 tsk vaniljsocker och vispa tills allt är väl blandat. Rör ner de torra ingredienserna (3 dl mjöl, 1,2 dl kakao, 1 tsk bakpulver och 2 tsk maizena) och blanda väl. Forma smeten till 14 bollar (ca 40 g/boll) och lägg dem i mindre muffinsformar. Grädda i ca 14 minuter i mitten av ugnen. När de är ute ur ugnen ta genast ett snapsglas och pressa bottnen mot muffinsen så att det bildas en grop.

Följ anvisningarna på hallon-mousseförpackningen (jag använde Ekströms 1 påse hallonmousse + 1 msk vaniljsåspulver). Fyll gropen när muffinsen svalnat. Vispa ihop 2 dl hasselnötskräm, 100 g philadelphiaost, 1 msk vaniljsocker, 2 msk kallt kaffe och 4 dl florsocker till frostingen. Spritsa frostingen över hallonmoussen. Klart och gott!

bild och recept kommer härifrån.

bara julrimmen kvar

Eftersom det här är mitt privata skrytforum på nätet så vill jag passa på och berätta om julklappsinhandlandet igår. Det gick bra! Inga slagsmål, inga stresssvettningar bland butikshyllorna, inga impulsköp för att få åka hem! Utan en successiv genomgång av Vasas butiksutbud och relativt genomtänkta julklappar. Några mindre saker som ska inhandlas från nätet är kvar, men det känns ändå bra. Men nu börjar snart det svåra skedet i julklappsskaffandet: julrimmen. När en blir tillsammans med någon verkar det som om en måste anamma andras jultraditioner och ett av dem är julrimmen. Så nu ska jag äta Nutella rakt ur en burk och försöka att inte enbart kombinera hjärta med smärta.

Men tänk, över en månad till jul och de flesta julklapparna är klara! Det finns inte tillräckligt med utropstecken i världen för att kunna beskriva hur skönt det känns.